Ränteavdrag

Om ränteavdrag

Du får göra avdrag för de räntor (skattereduktion) som du betalar under det aktuella inkomståret. Detta kan vara räntekostnader som du betalat för dina privatlån, bolån, kreditkort och snabblån. Ofta brukar banker och kreditinstitut lämna in kontrolluppgifter till Skatteverket och dina ränteavdrag kommer redan vara förtryckta i din inkomstdeklaration när det är dags att deklarera. Vi har samlat ihop en guide så du får full koll på vad som är avdragsgillt och hur mycket du kommer att få tillbaka på skatten.

Du får göra ränteavdrag mot skatteinbetalningar med 30% upp till 100 000 kr. När räntekostnaden överstiger 100 000 kr får du göra avdrag på 21% på det överskjutande beloppet.

Räkneexempel: Du har räntekostnader på 120 000 kr under ett inkomstår. Du får göra ett ränteavdrag på 30% av det belopp som uppgår till 100 000 kr (30 000 kr) och 21% på resterande 20 000 kr (4200 kr). Totalt har du rätt till 34 200 kr i skatteåterbäring.

Om avdraget inte är förtryckt i deklarationen

Om du ska begära avdrag på uppgifter som inte är förtryckta i deklarationen måste du lämna uppgifter om långivarens namn t.ex. under övriga upplysningar. Om långivaren skulle vara en privatperson ska man lämna uppgifter om dennes personnummer eller adress. Eventuella ändringar vid avdrag för ränteutgifter ska fyllas i punkt 8.1 på din inkomstdeklaration.

Detta gäller vid bolån

Ofta brukar det vara bolån som man förknippar ränteavdrag med och det är ofta här som de största ränteavdragen görs. Om man är ett par som bor tillsammans kan man göra en fördelning mellan varandra och meddelar man inte Skatteverket kommer fördelningen delas jämnt sinsemellan.

Det är här som många missar chansen att tjäna några extra tusenlappar. Genom att stryka över de förifyllda uppgifterna i deklarationen och ändra fördelningen till att lägga en större del på den part som tjänar mest eller har ett mindre underskott så kan man få mer pengar tillbaka på skatteåterbäringen. Ni väljer själva hur fördelningen ska se ut och det är även möjligt att fördela räntan 100%/0% mellan varandra om man så skulle önska.

Omfördela ränteavdragen mellan varandra om någon av er inte kan göra fullt avdrag t.ex. vid låg inkomst på grund av studier. Det är också fördelaktigt att fördela ränteavdraget om någon av parterna har ett mindre underskott av kapital än den andra. Tänk på att a-kassa och föräldrarpenning räknas som inkomst.

Vid omfördelning ska de nya uppgifterna fyllas i på punkt 8.1 på deklarationen. Ni kan också använda e-tjänsten för automatisk uträkning. Här kan ni testa och se vilken omfördelning som ger det bästa ekonomiska utfallet för er båda två.

Ränteavdrag på bolån via jämkning

Vill man inte vänta på skatteåterbäringen kan man jämka sitt bolån dvs. att man betalar in mindre skatt varje månad. Detta görs genom att skicka in en blankett till Skatteverket där du fyller i din lön och hur mycket du betalar i ränta på ditt bolån. Efter ett beslut tagits ska detta ges till din arbetsgivare som i sin tur gör en omfördelning där du får ut mer pengar av din lön och en mindre del går till Skatteverket.

Tänk på att från och med inkomståret 2019 så måste man ansöka om ny jämkning inför varje år.

Då gäller inte ränteavdraget

Du får inte dra av avgifter som kan ha uppstått i samband med lånet t.ex. uppläggningsavgift, aviavgifter etc. utan det är bara räntan (räntekostnader) som är avdragsgill. Du får heller inte göra avdrag på ditt CSN-lån då räntan redan från början är lägre för att kompensera för ränteavdraget. Du kan dock få dra av räntan som kan uppstå vid återkrav dvs. om CSN skulle kräva tillbaka studiestöd som du har redan fått utbetalt.

Vad Skatteverket säger

Krav för avdrag:

  • Räntan avser en egen skuld och att den är betald

Avdrag medges för:

  • Ränta som betalats under året
  • Har ränta betalats i förskott, medges inte avdrag för den del av räntan som avser tiden efter den 31 januari året efter inkomståret

Inget avdrag medges för:

  • Ränta som har lagts till skulden
  • Ränta på studielån via CSN

Källa: Skatteverket - Avdragslexikon för privatpersoner

Vad som händer med ränteavdraget framöver

Ränteavdraget har den senaste tiden varit en het potatis i svensk politik om det ska behållas, avskaffas eller trappas ner. Senast men gjorde en justering var på 1990-talet, i samband med den nya skattereformen, då man sänkte ränteavdraget från 50% till 30%.

Så står partierna i frågan

Många av partierna vill trappa ner ränteavdraget, enligt en enkät som SvD har gjort under våren 2018. Det handlar mest om i vilken takt det ska göras samt i vilken omfattning. Experter ser helst att man gör detta under en lämplig tidpunkt och att man är politiskt eniga kring frågan.

KD, SD, MP, C, V, L är alla eniga om att man vill trappa ner ränteavdraget. Anledningen till att det dröjt, med tanke på att det är så många partier som vill sänka ränteavdraget, är att inget av de större partierna vill leda frågan. Det som skiljer dem åt är hur snabbt det bör ske och hur pengarna, som staten sparar, bör användas. Fler av partierna öppnar också upp för att slopa det nya amorteringskravet så man införde för att minska den stora belåningsgraden på bostadsmarknaden. Merparten av partierna ser att en sänkning av ränteavdraget är en bättre väg att gå än de nya amorteringskrav som har gjort det betydligt tuffare för förstagångsköpare att komma in på bostadsmarknaden.

Ett troligt scenario

Troligtvis kommer vi få se en justering av ränteavdraget där sänkningen kommer ske gradvis. Att ränteavdraget kommer slopas helt och hållet ser vi inte ske på länge utan det mest troliga scenariot är att i första skedet kommer avdraget sänkas från dagens 30% till 25% eller 20%. Det är heller inte helt omöjligt att vi kommer få se en justering av ränteavdraget som skett i Danmark, där man sänkte avdraget med en procentenhet per år.

Ansvarig utgivare på Mystep.se

Sidan uppdaterades senast: 13 november, 2019